reports

Primary health care reimbursement based on socioeconomics or disease burden

Primärvårdsersättning efter socioekonomi eller sjukdomsbörda. [Primary health care reimbursement based on socioeconomics or disease burden. Registry study from Östergötland shows different results depending on analysis level]. Lakartidningen 107:2158-2163. Published in Swedish.

Linkoping University, Linkoping, Sweden

Socioekonomiska faktorers betydelse för vårdkonsumtion och läkemedelsanvändning är väl kända, likaså bostadsområdets inverkan [1-3]. På individnivå har sjukdomsbördan en stor betydelse för primärvårdskostnaderna [4, 5]. Läkemedelsanvändning har i studier visats samvariera väl med sjukdomsbörda och har använts för att skatta vårdkostnader [6]. Relativt få studier har samtidigt analyserat olika faktorers betydelse för vårdkostnader både på individnivå och på aggregerad, organisatorisk nivå. Trots bristen på empiriska studier och evidens använder landstingen olika kombinationer av faktorer vid ersättningen till primärvårdsenheter inom vårdvalsreformen. Valet av faktorer och tyngden de ges varierar mellan landstingen.

Östergötlands vårdvalsmodell har befolkningens ålderssammansättning fått stort inflytande i resurstilldelningen, medan socioekonomisk status har mindre betydelse [7]. Region Skåne och Västra Götaland har i sina ersättningssystem lagt stor vikt vid sjukdomsbörda, medan socioekonomisk status getts mindre betydelse. Primärvårdsenheternas ersättning är i huvudsak en fast ersättning (kapitation) där kapitationsersättningen i Skåne till 80 procent fördelas efter ett relativt ACG-index (sjukdomsbörda) och till 20 procent efter ett relativt CNIindex (socioekonomiska faktorer) [8]. I Stockholm utgörs ersättningen till en mindre del av en åldersjusterad kapitation, medan huvuddelen av ersättningen är besöks- och prestationsrelaterad [9]. Mot bakgrund av denna variation känns det angeläget att närmare analysera några av de mest använda faktorernas inverkan på vårdkostnaderna, särskilt primärvårdskostnaderna. Det är också värdefullt att studera hur relationerna såg ut före införandet av vårdvalsreformen, det vill säga innan användningen av dessa faktorer i ersättningssystemen fått tillfälle att påverka intäkterna och därmed också kostnaderna.

Östergötland finns sedan cirka tio år tillbaka »Vårddatalagret «, ett välfungerande register över befolkningens vårdkontakter som ger möjlighet till studier och analys av olika faktorers betydelse för vårdkonsumtionen [3]. Det finns även en kostnadsdatabas ur vilken kostnaderna för varje individ och varje vårdenhet kan beräknas. Östergötlands landstings befolkningsrelaterade individbaserade vårdkontakts- och kostnadsregister ligger till grund för de analyser som gjorts i den här studien. Syftet med studien var att för en definierad landstingsbefolkning analysera kostnader för primärvård på både individ- och vårdcentralsnivå samt att studera samband mellan kostnader, sjuklighet, socioekonomi och läkemedelsanvändning.